Det är underligt, spännande hur mina tavlor "talar". Inte bara i själva mönstret i tavlan utan också runt om. En reflektion från utställningen och förberedelserna inför vernissaget på Panorama Art i Stockholm (som förresten pågår till och med nu på torsdag så skynda på att gå förbi) Vi kan kalla det slump men det kan även ligga något i vad som sker. Precis innan jag skulle åka upp till Stockholm fick jag vända och hämta nyckelhålet som Ni ser ovan. Jag bara fick en känsla av att den skulle med. Under upphängningen på fredagen, då jag blev mer och mer frustrerad, intalade jag mig själv att; det går över .. det är väl inte så farligt osv. Jag skall vara stark och inte visa några känslor. Då när jag pustade ut, och alla tavlor/små installationer finnes på plats, ramlar denna tavla ner bakom min rygg och går sönder i ramen och glaset. Då brast jag och känslorna kom fram. Fick då av en konstnär att man faktiskt är jäkligt ömtålig när man hänger upp tavlor, att man är sårbar och öppnar sig själv under processen. Så mina känslor gav mig rum, rum nog att få uttrymme från att ha känt mig instängd i ett hörn. Tavlan hjälpte mig att ta mig ur någonting destruktivt tankemönster, att försöka kuva mig själv. Såå om man kan tacka en tavla så gör jag det.

Tanke i dag vid vernissage på Svalbo café där det kryllade av maskrosor.

Att leka Gud genom att bestämma vad som är ogräs

och vad som är blommor ger mig sämre förutsättningar till LIV.

aV mY

Vinsten är att

hjärtat alltid finns kvar

trots våra tillkortakommanden, rädslor
finns alltid

Alltid

Hjärtat
är

vinsten

kvarvarande

i annan form
högst levande

i rytmtystnad

vildleder våra hjärtan

oss hem tillslut

och ger andra

del av vårt pulserande

gestaltning av världen
Skapar rymd

vild rymd

i tystnad

Av My

Bilden är målad av mig, kallad en kärleksfnatt.

.. med andra ord
Vinsten är att hjärtat
alltid finns kvar

Smälter helgens vernissage och händelser på Panorama Art i Stockholm. Jag förbereder mig väl med installation och tavlor. Jag vill förmedla känsla när jag gör utställningar. När jag kom dit blev det inte alls så, galleristen ville inte ha något annat än konst på väggarna. Jag ändrade om och tog några bord där jag ville ge extra touch åt tavlorna. Men hon sade ifrån på det också, fick ändå igenom två bord. Så jag kände mig rätt ledsen och maktlös efteråt. Jag åkte hem med sorg och ilska. På vernissagedagen bestämde jag mig för att genomföra min performance trots allt. Jag gjorde det med bravur och galleristen blev helt tagen av mitt dikthäfte och älskade mina dikter och gillade mina tavlor. Jag hade rubbat hennes föreställning av mig. Alltså när jag står för något och ej viker från min känsla av vad jag kan, vem jag är. Så får jag tillslut respekt. Det var nära att jag hade gått på fredagen men är idag mycket glad över att jag stannade till vernissaget. Om jag hade gått på fredagen hade jag inte känt denna tillfredställelse idag. Tillfredställellse av att ha gett någonting till någon. Ännu en oväntad omvändning i livet som GER energi och livskraft! Jag är tacksam. Motgång föder styrka och jäklar va stolt jag är som genomförde det med kraft!

.. glömde berätta .. fick ett mail från Thomas på Serum om att jag är med i en Poesicup på nätet

med en dikt. Gå gärna in och rösta. Sidan är www.serum.se/poesicup/ och jag är med i match 7. Ser dock ut som Sara har fått mest röster, hennes dikt är bra! Jag kommer inte ihåg va priset var, men jag säger som parlamentarikerna om 7 juni, bara Ni går och röstar! *ler*

Bilden är tagen från Morgan Mogren.

Jag frågar mig själv Vem är jag?

Får då till mig att fråga

Vad har jag för sår inom mig,

Hur kan jag läka dem

på bästa sätt

gentemot mig själv,

generationer bakåt och framåt

och gentemot vår vackra natur?

När jag vet svaren

kommer jag inte tveka

när det väl gäller

att se

mötet

Å .. just nu ifärd med att göra det sista inför min utställning. Kreativititetens frö är varsam och öm, vilande .. när vi sedan föder och göder .. ger den VackertVäderVolter, Hissnande Bråd-DjupsLopar, KänsloMildran, NaturHelande och KraftfullsUnder ute i världen!
Bilden är tagen från Noranatt 09, av Morgan Mogren.

Så spännande hur livet kan ge härlig vändning. Idag såg jag verkligen fram emot en stunds ro i Sulos tolkningar av diktaren och författaren Ernst Brunner ordvärld. Jag var också mycket lycklig över tiden, sen eftermiddag. Jag kom dit men fick se att det bara var tre betalande, jag och ett par till. Då började jag undra, var är allt folket? Är det marknadsföringen eller är det att Örebro inte är en stad att framföra nya spännande kombinationer av upplevelser? Medan Sulo och Brunner försökte bestämma sig om de skulle köra eller inte, satte jag mig vid detta par och började småprata. Härligt möte!! Konserten avböjdes, inte ens rabatt på skivan fick vi som hade åkt så långt för deras skull. Synd. Men väl utanför Konserthuset fick paret sätta sig på första parket och jag gav dem livepoesi utomhus. Att Brunner och Sulo kunde gå miste om oss, det förstår jag inte. Jag åkte hem med härligt minne trots allt! Länge leve livet!

Bilden är från cd Ordljud, en cd där olika poeter framför sin poesi till ljud. Går att ladda ner gratis här!

Mjukgörande varande

tillåt mig presentera

livet som en existensiell

cykel

en cykel som ger oss tryggheten

att expandera vårt medvetande

till bristningsgränsen

till fröet spricker

och vi visar vårt sprudlande jag

Upp och hoppa

nu är tid

för dans, rytm och rörelse

takten finns i naturens

ljud av vår!

Får jag lov?

Av My

Funderar på hur jag skall lägga upp utställningen i Stockholm, det här kan bli starkt och bra!
Har också börjat spåna på Klackalerberg där jag verkar få bli regiass. spännande!
Ett sommarjobb hägrar också.
Denna tavla såldes på utställning till förmån för Rädda Barnen som jag arrangerade tillsammans med konstnärinnan Radmila Knezevic 2008.

Yes, och så va den här .. förändringarnas vår! Och så va det dags att dra av sig sitt gamla skal för att finna en ny färg och form...skaka av sig den stora näsan. Naturens härliga och roliga underverk! Tack naturen!