Smälter helgens vernissage och händelser på Panorama Art i Stockholm. Jag förbereder mig väl med installation och tavlor. Jag vill förmedla känsla när jag gör utställningar. När jag kom dit blev det inte alls så, galleristen ville inte ha något annat än konst på väggarna. Jag ändrade om och tog några bord där jag ville ge extra touch åt tavlorna. Men hon sade ifrån på det också, fick ändå igenom två bord. Så jag kände mig rätt ledsen och maktlös efteråt. Jag åkte hem med sorg och ilska. På vernissagedagen bestämde jag mig för att genomföra min performance trots allt. Jag gjorde det med bravur och galleristen blev helt tagen av mitt dikthäfte och älskade mina dikter och gillade mina tavlor. Jag hade rubbat hennes föreställning av mig. Alltså när jag står för något och ej viker från min känsla av vad jag kan, vem jag är. Så får jag tillslut respekt. Det var nära att jag hade gått på fredagen men är idag mycket glad över att jag stannade till vernissaget. Om jag hade gått på fredagen hade jag inte känt denna tillfredställelse idag. Tillfredställellse av att ha gett någonting till någon. Ännu en oväntad omvändning i livet som GER energi och livskraft! Jag är tacksam. Motgång föder styrka och jäklar va stolt jag är som genomförde det med kraft!

Flyg

Seende

Helhetens Örnsyn

minskar rädslans ihopbitande käftar.

Av My

Filmen är från Monologen Drömmen om Makt, Noranatt 2009. Här är ett litet smakprov för er som inte kunde närvara. Det är lite mörkt i lokalen, jag står inte alltid i ljuset men dikten hörs ändå.

Dikt/Monolog häftet Livets bön är nu SLUTSÅLD!

Yehaa,

Värme till alla Er som har

den unika monologhäftet i ert hjärta

och i er hand.

Hur kan vi förstå med vår logik,

alla magiska sammanträffanden

som sker i vår vardag?

Funderingar av My

Lite ord på en tisdag, efter Noranatts succé i lördags! Med strålande publik och Norabornas dikter, som jag med vördnad läste med Magnus och Eva. Sen direkt till Nora station där jag läste mina egna dikter i en monolog (får kalla det monlog eftersom det inte är traditionell uppläsning av dikter). Härliga möten med publiken gör mig lycklig.

Vid tolvslaget var det Konstcresendo i nutid med Ulrika och Carina, en vacker kväll vid Nora station. Det var så läckert att hoppa och känna tilliten till varandra ... vi höll och det bar .. magiskt!

Så roligt Ni som kom och såg/lyssnade!

Ja, vilken helg ... jättekul!!!

mersmak och nya kontakter och möjligheter kom till .. återkommer om dessa ett annat nu.