Dansar nu på en stig jag aldrig gått

En stig jag aldrig bestigit

En väg jag inte vet någonting om

Öppnar mina sinnen,

dränker mina förväntningars längtan

så att bara rå kraft finns kvar.

 

Öppnar mig för moder Jord

Öppnar mig för att älska

Rått vackert naturligt

 

Öppnar mig för en värld

jag förnimmer med min instinkt

inget mer

inget mer

 

Dansar in i moder Jord

Dansar

så håret flyger, fötterna blöder,

livet existerar, hjärtat vibrerar,

Benpipor dansar, blodet pulserar

 

Rå kraft

Dansar

Rå kraft

.. att förstå sig själv ..

är kärlekens gåva ..

att acceptera sig själv ..

är kärlekens gåva ..

att våga släppa och gå framåt ändå ..

är kärlekens gåva .. till oss själva ..

 

***

 

 

Jag låter livet öppna sig

komma till mig

***

 

 

Midvinternattens köld är hård, 
stjärnorna gnistra och glimma. 
Alla sova i enslig gård 
djupt under midnattstimma. 
Månen vandrar sin tysta ban, 
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Står där så grå vid ladgårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.

För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta ---
»nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta» ---
slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.

Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen ---
korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen;
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver; ---

Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar svansen smått,
Karo sin tomte känner,
de äro gode vänner.

Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära;
barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka:
det är hans största lycka.

Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick --- men vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!

Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.

Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.

Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

I väntan

på något 

nytt

vet inte när

vet inte hur

men att

men att

det nya

kommer ske

en ny våg att liv

kommer sköljas

in i mitt liv

så vackert!

***

Vackra Pershyttan

i vinterskrud.

Idag har register och dylikt gjorts på diktsamlingen som snart

skall till tryckeriet. Spännande!!

Nya dagen gryr .. 

Lite ågren för det sista .. 

hör väl till... 

kram på er därute!!

***

I väntans tider

önskas dig

en fin advent

***

Mjukt lutar jag mig

mot dig, du moder Jord

Vidgar mina sinnen

för att förnimma

din självklara kärlek

i lilla hjärtat 

av mig

***

Hihi  .... 

Julen är kommen,

i väntan Avent. 

Denna skapelse kan jag ju

bara inte äta upp .. 

som jag fått av en underbar vän

tur att jag gjort andra pepparkakor

som jag kan äta istället .. 

kram på er därute i vinteryran!! 

Julmarknaden i Nora existerar en dag till ... 

för den som vill uppleva en traditionell Julmarknad i vacker stad och snölandskap

Pst och Sara Sporre säljer fler av dessa skapelser i morgon på Julmarknaden nere vid Bryggeriet .. 

*****

Ibland är vägen i frihet 

så snubblande här

känslan av friare tanke

friare hjärta

än dessförinnan

Vi är frihet

om vi vågar se det

Vi är sanningen

om vi vågar se

bortom

de där reglerande

normerna inom oss

De stagnerande prototyperna

se dem

för att se bortom

in i vår frihet

bredda vår sanning

på vägen i frihet

***

Som det sägs

Att vi kan finna det stora

Genom att bara vara

Stilla, 

Älska varandra

Se oss själva

I spegel av varandra

Kraften i det lilla, 

där

Får vi kraften genom

Att vara

Där 

finns tilliten

Där vi minst anar

Finns längtan

Frihetslängtan

Kärlekslängtan

Vår längtan

Vad vore vi utan vår längtan?

Du, 

Vi finns till

Nu

Finns vi till för varandra

I jultid, pysseltid och adventstid .. i vinterkaos tid .. i spänd förväntan på det nya tid .. 
.. i vår livs tid .. 

***

Fick höra igår på en avtacksfest om en by i Indien som fick besök .. då kom grannen in med en stor vattenmelon och sa till värdinnan; Jag vet att du inte kan bjuda på någonting, därav kommer jag här med en vattenmelon som du kan bjuda på. Så vackert .. så mänskligt .. så jordnära .. så enkelt .. 

Härliga juletider

Väntans tider

Baktider

***