***
Hösten lägger sig sakta
Verkligheten har ånyo förändrats
Vrider sig som löven
förlorar sig i vinden
och landar nära
så nära den varma famnen
blir ett med vårt ursprung
och får vilan
Vissheten
att energin fylls åter
och kraften till att bli till
alltid är närvarande
Människan,
som ett löv
djupt rotad
och vilt flygande
Vet ej när
men att
allt kommer
och går
***
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar