onsdag 28 oktober 2009


Jag flyger likt örnen
Över vidder av liv
Mjuklandar på din skuldra
Och andas in
din evighet
breder ut mina vingar
För att förlänga min existens
Av My

2 kommentarer:

  1. Oj, jättefint skrivet. Det är så att man förstår, men på samma gång inte. Om du förstår hur jag menar? ;) Dikten är verkligen ihopbunden och början är lika träffande klockrent som slutet. Bra!! =)

    Sen så ville jag bara passa på och tacka för kommentaren, som du skrev för mer än en månad sen. Jag har inte sett den förrän nu. Jag vet, jag är lite trög ;)

    Kram

    SvaraRadera
  2. Hej o Tack poetissan Jennifer för dina ord!!
    kram!!

    SvaraRadera