********

Drömde om en Björn i natt, 

jag och några till var ute och simmade,

en björn som låg och sov under vattnet vaknade

och följde mig på avstånd 

Björnen var långt ner i de djupa vattnet.

Vaknade. 

********

Denna vackra Jord

****

Hade en dröm i natt...

Jag gick en korridor tillsammans med andra 

på ett långt led under jord. 

Fick rädslan av att kvävas men såg då små hål uppåt där ljuset kom in. 

Funderade hur det skulle vara och bli fast här nere

och förstod att ingenting skulle rasa in. 

Plötsligt stannade tiden och jag inte komma någonstans. 

Jag fastnade i tiden, under jord. 

Nästa klipp var jag ovan jord

letandes efter dem som var under jord och försökte få upp dem.

En man i svart bil kom bakom och vi började sjunga

vi sjöng för att få kontakt med dem därnere.

Min röst var aningen för hög och därmed svag 

och mannens röst var djup och hördes ner.

Så jag letade och lyssnade om jag kunde höra någon svara med sång under jord.

Jag gick ut i en trädgård och skulle precis ge upp

när ett verktyg i trädgården välte

Jag gick till verktyget och bredvid där fanns ett hål

jag grävde 

och en kvinna kom upp

från underjorden.

****

Så vacker dröm

att vår röst, sång och rytm 

kan hjälpa andra att vakna

komma upp ur jorden

Att vår sång, rytm, lyhördhet och närvaro är så viktig i vår väg att bli fria varelser

Där vi inte är fångna i tiden eller kvävda av omgivningen.

Vi ses i morgon .. 

Å tack för alla fina ord på vägen från Er om min poesi, det ger mig kraft och stöd att skriva vidare. Varmt tack! Fortsätt gärna, ge också gärna tips på var någonstans dikterna behöver spridas .. Jag sitter och skriver på min diktbok, nästan klar faktiskt! .. Passar på nu när jag är arbetssökande att sjösätta detta verk. Mitt mål är en pocketbok, den blir nog ca 100 sidor

med dikter och mellanord. En bok där jag får in både nya dikter och 17 år gamla,

från min anorexitid för att beskriva min väg ur destruktivitet. Vill att den skall inbringa hopp

i människor. Men ... man vet aldrig vad den kommer ge .. det var som den drömmen jag hade nu sist, då jag försökte tejpa på nya vingar av papper på en fjäril. Den dog. Inte kan jag ge mina ord nya vingar, det enda jag kan ge dem är en bra startsträcka att våga lyfta på ...

Inte alltid lätt att skriva en bok, många känslor att bearbeta på vägen. Rädsla över att visa sig, Glädje över att visa sig, Frihet över att kunna visa sig, lättnad, spänning.

Bilden tagen utanför Nora, dessa underbart vackra "rosor" som jag hittade av en slump när jag följde ljudet av vattendroppar runt en stor sten, ur det torra gräset brann den vackra röda färgen starkt!

Nu är det bara en vecka sen bär det ner till Trollhättan, men ser ut som om det inte blir någon öppen scen på festivalen, trist. Får väl sprida min poesi på annat sätt .. hihi .. fick helt plötsligt en idé men den är hemlig än så länge ..